Strax skymtade vackra små sjöar och det var frestande att stanna och bada men som vanligt hade vi bråttom. Den stigande vägen verkade aldrig ta slut och vi undrade när vi skulle komma fram till parköppningen.
Några dagar tidigare hörde vi på nyheterna att det var flera skogsbränder som härjade i och utanför Yosemite men bränder var något vi ”vant oss vid” efter alla veckor på vägen och hållit koll på via nyheter och internet.
T ex dagen innan vi körde längs kusten på highway 1 var vägen stängd på grund av bränder. Det var hemskt att se hur omfattande bränderna varit (ca 300 bränder pågick samtidigt) och man såg skyltar överallt där det stod “ I love firefighters!”, men många förlorade också sina hem i Kalifornien.
Dock var det nu ok att åka in i parken och bränderna var under kontroll.
Tillslut kom vi fram till rangerstationen på 3000meters höjd och nu bar det istället av neråt i dalen. Efter en lång och slingrande åktur genom tunnlar, skogar och branta stup kom vi ner till visitors center där vi parkerade bilen.
Efter lite förvirring och runtirrande hittade vi två små tanter som glatt visade oss vad vi borde se och hinna med på den knappa tiden vi hade där.
Vi började med en promenad längs en vacker fors och önskade att vi bara kunde lägga oss ner på en sten mitt i vattnet (vi såg en man som hade det lyxiga privilegiet). Vi fortsatte och kom ner till lugnare vatten och fick en fantastisk utsikt av Half Dome.
På väg till ett av Yosemites vackra vattenfall (som tyvärr är rätt pyttiga på sommaren) fick vi syn på en liten grupp människor som stod och tittade in i skogen och visst var det som vi misstänkte och hoppades: En björn! Men folk är ju idioter och ett äckligt dumhuvud var tvungen att gå för nära och björnen skrämdes iväg. Dock hann vi få lite, lite på film.
Vi kunde bara konstatera att vi behövt 2 veckor på detta vackra ställe men det började bli mörkt så det var dags att köra den långa vägen tillbaka till Lee Vining. Kändes lite dumt att vi behövde köra hela långa vägen tillbaka eftersom vi i morgon skulle köra vägen en tredje gång för att komma tillbaka till Kalifornien…
Vi hade hemskt gärna velat bada under dagen men för vad som kändes som hundrade gången hade vi glömt våra badkläder. Vi stannade dock till vid en sjö i skymningen och varvade ner efter en lång dag med mycket körning och tänkte på hur sorgligt det var att vi skulle bege oss tillbaka till San Francisco dagen därpå...
3 kommentarer:
Well what can one say, great blog, wonderful pictures, being happy for you both for having the experience. Bringing pleasure to us others too. Then rounding of with Lynyrd Skynyrd's Freebird in an amazing video sequence - fantastic, thank you both!
Allt häftigt...Perfekt dokumentation...Modern teknik som använts på rätt sätt...Riktig närvarokänsla. Man känner nästan vind o temp i filmerna...Inga förkylningar efter många miles i cabben...Bra balans i urvalet av sevärdheter...Tur med vädret... osv,osv /Pappa Bengt o mamma Bibbi
Hej! Fann er blogg genom Google. Jätteroligt att läsa om er resa. Var iväg med min flickvän Linda i juli/augusti 3 veckor där vi gjorde en liknande resa som er. Kul att se hur andra upplever samma saker som man själv sett. Jättefina bilder också! Ni hittar vår resblogg här: http://lindasebben.blogspot.com
Hoppas ni får en fin avslutning på er resa också och att flyget hem går bra. Jetlagen när man kommer hem var värre än när man kom dit så hoppas ni har några dagar ledigt innan jobb/plugg börjar :)
Skicka en kommentar